Min pedagogik utgår från den vokala och fysiska praktiken, från implicita och explicita historier och från teater och performance som konstformer. Jag undervisar i röst- och tal-gestaltning, i performance och i skådespelarpraktik. Även om jag i första hand arbetar med personer som vill utveckla sitt artistiska arbete så är kunskapen tillgänglig för alla som är beredda att ställa sig själva till förfogande för ett djuplodande jobb med sig själv.

I röstarbetet är basen förutom min egen praktik det internationella kompaniet Roy Hart Theatre som under decennier metodiskt undersökt den mänskliga rösten. Utgångspunkten är att alla röster har tillgång till ”den stora rösten” som rymmer alla tänkbara vokala uttryck. Genom att låta rösten ljuda i andra kroppsliga rum än de vi vanligen använder får vi tillgång till både en större och rikare röst men också till djupt personligt material.

Den fysiska praktiken har jag både från École Jacques Lecoq i Frankrike och från Sören Larssons ”Kroppens Poesi”. Genom den fysiska träningen öppnar skådespelaren sig för de kroppsliga impulserna, övar sig att ge form åt dem och utvecklar dem till ett språk att kommunicera med.

Sedan jag 2005 tog min magisterexamen i dramatik vid Göteborgs Universitet undervisar jag med utgångspunkt i Stanislavskijs arbete: hur skådespelaren använder sig själv i textarbete och rollskapande. Metodiken bygger på det jag fått från min mentor Doreen Cannon under de tretton år på 1980- och 90-talen då jag var hennes elev. Doreen arbetade på The Royal Academy of Dramatic Art och var utbildad av Utah Hagen vid HB studio i New York.

Under mitt masterarbete på Högskolan för Scen och Musik utvecklade jag en teknik att fånga och artikulera tystade historier. Den tekniken har jag omsatt i skrivar-kurser för personer som vill formulera tankar och upplevelser från sina liv.

foto Hål i verkligheten - version 2 kopiaDSC_0743IMG_2501

Fotografierna är hämtade från föreställningen ”Hål i verkligheten” i regi av Sören Larsson 1987, från ett arbete med texter ur ”Macbeth” på Roy Hart Theatre 2012 och från ”Skådespis” med det som skulle bli larssons teaterakademi 1986.

2015 – 2018 arbetade jag i ett tre-årigt projekt med drama som inkluderande rehabilitering, projekt VI. Huvudman var Samordningsförbundet Göteborg Väster men det var Backa Teater som rekryterade mig. Jag arbetade nära, ofta väldigt nära 83 personer som befunnit sig i olika typer av ohälsa, social och ekonomisk utsatthet. Min kunskapsingång i detta var alla år i laboratorieteatern, skapandet av det trygga rummet och ett nyfiket, inkluderande förhållningssätt samt masterutbildningen på HSM och arbetet med att artikulera tystade kroppar och deras erfarenheter. Också min utbildning och erfarenhet som Roy Hart-pedagog var viktig.

Det blev en vidunderlig resa!

Jag fick möta fantastiska människor som lärde mig osannolikt mycket om hur liv kan gestaltas och gestalta sig. Jag njöt av mellanmänsklig kompetens av särskilt slag, inte minst bland personalen på samordningsförbundet och på Backa Teater. Jag gjorde mitt absolut bästa både för deltagarna i projektet och för att lyfta dessa tystade historier för en större publik.

I alla tider så länge den funnits har teatern korsat det djuplodande, höjdskapande innehållet med bredd och inkludering. I det antika dramat brottas gudar och kungahus med satyrer och med folket i körerna, hos Shakespeare är det narren och en och annan Falstaff som bjuder motvikt och i Commedia Dell Arten är hela perspektivet den andres blick på samhället, dess institutioner och hierarkier.

Projekt VI ledde till ökad hälsa hos många av deltagarna. Ett stort antal intervjuer som jag gjorde under perioden låg till grund för en uppsättning på Backa Teater, Tynneredsprojektet.

36452944_10212763814714302_8915831148437831680_o