Skådespelarutbildning vid École Jacques Lecoq i Paris, hos Doreen Cannon vid Drama Center i London, Sören Larssons larssons teaterakademi i Göteborg och kompletteringsutbildningen vid teaterhögskolan i Malmö. Manusutbildad vid Institutet för Högre TV-utbildning, Göteborg. Masterutbildning i skådespeleri vid Högskolan för Scen och Musik, Göteborg. Filosofie magister med huvudämne Dramatik. Diplomerad medlem och röstlärare i Roy Hart Voice Centre i Frankrike.

Medlem i Teaterförbundet och Sveriges Dramatikerförbund.

Jag driver sedan 1993 ADAS musikaliska teater, mellan 2006 – 2013 larssons & ADAS teater. Fokus är barnhemsbarnserfarenheten och att genom undersökande konstnärliga arbeten kritiskt gestalta vår tid och våra liv, skapa nya berättelser och göra föreställningar som vi turnerar i Sverige och världen. Undervisar på universitet, högskolor, ensembler och enskilda och tar uppdrag som regissör, manusutvecklare och inspiratör. Skriver artiklar och håller föredrag om/kring att iscensätta egenupplevda/biografiska erfarenheter.

Föreställningsarbeten (i urval):
• Agamemnon, manusbearbetning och skådespelare i samarbete med Ian Magilton, founder member av Roy Hart Voice Centre. Urpremiär 10 mars 2024.
• Mama Zoya, Belarus, manus och skådespelare. Urpremiär april 2023.
• Aldrig Glömd, manus och skådespelare i regi av Bortas Josefine Andersson. Urpremiärjuni 2021.
• Your Body Isn’t Just You, devised tillsammans med Annika B Lewis och Kassandra Production, Danmark, urpremiär 26/10 2020.
• Kärleken, Döden och Vi, manus och regi, urpremiär 26/9 2019.
• Camilla försvann, manus och skådespelare, i regi av Åsa Gustafsson. Urpremiär den 15/11 2018.
• Tynneredsprojektet, intervjuer, manusarbete och skådespelare, en uppsättning i regi av Gunilla Johansson Gyllenspetz.
• Jag är ett barnhemsbarn, manus och skådespelare, i regi av Gunilla Johansson. Urpremiär Konstepidemin 22/11 2014.
Spelades på Stadsmuseet i samband med utställning om barnhemsbarn och på Stadsteaterns lilla scen i Göteborg 2015. • Söt, tyst & duktig, manus och skådespelare, i regi av Gunilla Johansson, dirigent Christian Karlsen. Symfonikerna och konserthuset i Göteborg GSO. Urpremiär mars 2014.
• Ja tack! En iscensättning av Sonja Åkessons poesi tillsammans med musikern Sanna Källman. Urpremiär mars 2013.
• Ett ansikte, Ensemble Dråpera. Medverkat som skådespelare, ny-opera, urpremiär september 2013 på Göteborgsoperans Lilla Scen.
• HJÖRDIS mitt i hjärtat. Om Hjördis Petterson och hennes konstnärliga gärning. Tillsammans med musikern Jonas Franke-Blom. Urpremiär nov 2012.
• Bouffon- de övergivna. Min master-examens-föreställning på Högskolan för Scen och Musik. 2012.
• Identitet – ett drama för tre röster. Ensemble Dråpera med musik av Lina Järnegard och text av Signe Hammar. 2011.
• Bertha – en annan historia om kärlek. En soloföreställning som bygger på ett möte med dramatikern Malin Lindroths text om Charlotte Brontës romanfigur ”kvinnan på vinden” Bertha Mason. Urpremiär 2007.
• Bertha – the other love story. Översättning av Peter Wahlqvist. Gästspelat i New York på Cherry Lane Theatre, på House of Sweden i Washington DC, på teaterfestivalen RITM i Marrakech, Marocko. Premiär 2009
• Lasse Dahlquist för cello och solosång. Tillsammans med musikern Jonas Franke-Blom tar vi fasta på innehållet i Lasse D:s värld. Spelat på stadsteatrarna i Stockholm, Göteborg, Lisebergs Taubescen m.fl. ställen. Urpremiär 2007.
• Jakten på Sanningen en föreställning från 7 år om det osynliga våldet. Om sant och falskt och om konsten att överleva med sin egen sanning i behåll. Idé, manus och skådespelare. Urpremiär 2010.
• Larssons blandning. Ett teaterspektakel i 24 scener huller om buller. Ett sceniskt potpurri som bygger på skådespelarnas arbete med olika musikstilar, från opera till finsk tango. Regi: Sören Larsson, en samproduktion med Masthuggsteatern. Urpremiär 2007.
• ADA sjunger gatans sånger. Ett musikprogram med avstamp i den franska chansonskatten. Urpremiär 2006.
• ADA berättar en TJECHOV-novell: Ta fast tjuven! på Konstepidemin i Göteborg, Stadsteatern i Göteborgs foajéscen och på turné. Urpremiär 2005.
• Livet Är Vidunderligt med Sören Larsson och Annika B Lewis från Danmark, Århus. I Århus och på Konstepidemin, 2004-2005.
• Hela Helén, bit för bit, Masthuggsteatern. Urpremiär 2004. (Manusutveckling, regi och medverkan.)
• Sången Medusa Sjunger på Konstepidemin. Urpremiär 2003. Regi: Stina Hedberg. (Manus och skådespelare)
• I begynnelsen var tillsammans med operasångerskan Gunvor Nilsson. På Pusterviksteatern, Konstepidemin och på turné. Urpremiär 1999. (Manus, regi och skådespelare)
• Mammor, mammor. Ett lågmält utbrott i en akt, på Pusterviksteatern och på Konstepidemin, urpremiär1999. (Manus och regi)
• Transit, Angereds Nya Teater, (manus). Urpremiär 1997.
• Inte göra mamma ledsen! Urpremiär 1997. (manus och regi)
• Under en annan himmel, Angereds Nya Teater (manus) Urpremiär 1996.
• Helena av Sparta, fryshuset i Göteborg (manus och regi, skådespelare) Urpremiär 1996.
• Fata Morgana, Kulturbageriet i Göteborg (manus och regi). Urpremiär 1995.
• Min telefon och jag Konstepidemin och på turné. Urpremiär 1994. (Skådespelare, manus och regi.)
• Så nära, Konstepidemin och på turné. Urpremiär 1992 (Skådespelare och dramaturg.)

Stipendier i urval:
Författarfondens dramatikerutskotts ettåriga arbetsstipendium 2024
Konstnärsnämndens ettåriga arbetsstipendium 2022
Konstnärsnämndens ettåriga arbetsstipendium 2021
Göteborgs Stads Kulturstipendium 2020
Konstnärsnämndens ettåriga arbetsstipendium 2019
Projektbidrag, Konstnärsnämnden 2017
Konstnärsnämndens ettåriga arbetsstipendium 2015
Konstnärsnämndens ettåriga arbetsstipendium 2014
Konstnärsnämndens ettåriga arbetsstipendium 2013
Västra Götalandsregionens stora Arbetsstipendium 2009
Konstnärsnämndens ettåriga arbetsstipendium 2006
Dramatikerutskottets ettåriga arbetsstipendium 2001
Svenska Kyrkans Kulturråds stipendium 2001
Konstnärsnämndens ettåriga arbetsstipendium 2000
Konstnärsnämndens ettåriga arbetsstipendium 1997
Göteborgs stads kulturstipendium 1997
Dramatikerutskottets ettåriga arbetsstipendium 1996
Konstnärsnämndens ettåriga arbetsstipendium i 1995

Akademiska meriter:
• Forskare i Expansion- och mångfald, ett projekt om den utominstitutionella scenkonsten i Göteborg under ledning av Astrid von Rosen, 2018 – 2023.
• Forskare i Göteborg Spelar Roll, en kartläggning av den utominstitutionella scenkonsten i Göteborg under ledning av Astrid von Rosen och Yael Feiler, 2016 – 2018.
• Keynote speaker/talare vid konferensen Att skriva liv vid Göteborgs Universitet 22 – 23 maj 2014. Arrangerande professor Lisbeth Larsson.
• Masterutbildning i fördjupat skådespeleri vid Högskolan för Scen och Musik i Göteborg 2010–2012, Jag tar hand om och delar minnen och möjligheter – att arbeta med utgångspunkt i kroppslig erfarenhet.
• Medverkan i Nordiska Sommar Universitetets studiekrets Artistic Research – strategies for embodyment, 2010 – 2013
• Medverkan/arrangör och koordinator i Nordiska Sommar Universitetes studiekrets practice- based research in performing arts, där jag presenterat fyra paper. 2007–2009
• Medverkan i Nordscens Researching, om forskning och scenkonst, 2006.
• Magisterexamen vid Göteborgs Universitet. D-uppsats, litteraturvetenskapliga institutionen, avdelningen för dramatik: Om skådespelarpraktik, 2006: ”Att skapa sceniskt liv. En jämförande studie mellan Doreen Cannons och Sören Larssons arbete med skådespelare och texter av Anton Tjechov.”
• C- uppsats, litteraturvetenskapliga Institutionen, avdelningen för dramatik, 2003: ”Kören i dramat – dramat i kören. En studie i körens kommunikativa potential i Aischylos ”

Publikationer:
• Artiklar på forksningsdatabasen Expansion och Mångfald, https://dh.gu.se/expansion/search
• Artikel i LIRs publikation Att skriva liv 2015
• Artikel i antologin om ”devising metoder i teaterskapandet” utgiven av Barnteaterakademin i Göteborg 2013.
• Artikel till en antologi om ”Skådespelarens kunskap – en skådespelares reflektion över sin praxis”. Publiceras av Nordiska Sommar Universitetet 2010.
• Artikel om personlig skådespelarpraktik i nättidningen alba: ”Att komma tillbaka om och om igen” 2007.
• Skrivit boken: Dramatiska kören – att gestalta upplevelsen bortom orden, utgiven på Argument förlag, 2001.

Konstpedagogiska meriter:
Tillsammans med Sören Larsson och i hans anda, ”Kroppens poesi”, har jag sedan 1986 arbetat pedagogiskt där vi utgått från deltagarnas egen kroppsliga fantasi och på olika sätt tagit fram material och med olika ambitioner format iscensättningar och föreställningar. På 80-talet gjorde vi lärarutbildningar, fortbildning för lärare. Från 2001 – 2011 drev vi Öppen träning och Teaterlaborationer – samtal om scenkonst för yrkesverksamma artister från olika konstformer och teaterstudenter men också för andra grupper såsom lärare och kursledare. 2005 – 2007 ledde vi en av de konstnärliga verkstäder för ungdomar De ungas sommarakademi som Konstepidemin genomförde tillsammans med Göteborgs Stad. Vi har också gjort kortare kurser, bl.a. en TRAPPAN-kurs i ”skådespelarens elementära kunskaper i scenisk närvaro” under tio dagar, 2005.

1998 – 2003 gjorde jag två stora iscensättningar, ”tecken”, av bibeltexter (BIBEL 2000). Jag arbetsledde 25 amatörer i åldrarna 6 – 75 år, de flesta mellan 30 – 65 år, och utformade två timslånga iscensättningar tillsammans med tre professionella musiker, en ljussättare och två bildkonstnärer.

Hösten 2007 arbetade jag för Skådebanan i Västra Götaland med ca 40 städare och fastighetsskötare hos Bostadsbolaget Kortedala i ett arbete ”Berätta mer”. Deltagarna fick samla på berättelser från sin arbetsvardag som de skrev ner och delade med varandra. Vi läste också andras texter, bl.a. Shakespeare och Staffan Göthe, vi gick på teater och samtalade om vad vi läst och sett.

I samband med Barnhemsbarnsprojektet 2010 – 2015 gick jag med i föreningen Samhällets Styvbarn som till största delen består av personer med övergivenhetsbakgrund och som varit placerade. Där har jag lett en skrivarcirkel med sex deltagare och jag har gjort djupintervjuer som sedan använts i en av de tre föreställningarna Bouffon – de övergivna, Söt, tyst och duktig samt Jag är ett barnhemsbarn.

Sommaren 2015 tog jag min examen i Roy Hart Voice-work nere i Frankrike efter fyra års pedagogiska studier hos dem. Det är en pedagogik som utgår från den mänskliga rösten, att finna sin röst både vokalt och mentalt. I det här sammanhanget arbetar jag sedan några år tillbaka också som konstnärlig rådgivare och coach i olika performativa sammanhang, bl.a. med konstnären Benedikta Esperi och dansaren Anna Wennerbeck. Jag ger också workshops och enskilda lektioner i röstarbete och i att finna sin personliga röst.

Kritik i korthet:
Agamemnon:
”Fia Adler Sandblads scennärvaro är klassiskt dramatisk, med stort allvar, helt utan distans. Det är ovanligt idag att få se teater spelad på det viset, utan lager av ironi eller grälla effekter. Det är vackert i sin enkelhet och applåderna är oväntat intensiva för en publik på tjugo personer. Den här timmen på ADAS teater är ett reningsbad, där Fia Adler Sandblad sjunger och skriker ut den sorg vi alla borde tillåta oss att känna.” Chatrin Monell, Scenkonstguiden

”Stämningen i dramat med sin okuvliga logik, understryks av föredömlig ljussättning, eggande projektioner samt ett spännande spektra från sköra cellotoner till sorl från folkmassor och noise-crescendo konstruerat av Jonas Franke-Blom. Till denna produktion har han skrivit ny atmosfärisk musik. Klänningarna framtagna av Nonno Nordqvist är otroligt iögonfallande, liksom tyget som ska föreställa purpurfärgad matta jämte det blodiga förkläde som markerar själva dådet. Fia Adler Sandblad gör en beundransvärd prestation, agerar med precision i ett antal röstlägen och lika skiftande kroppshållning. Växlingarna emellan rollfigurer av olika ålder och kön genomförs med ackuratess. En fantastisk bedrift.” Mats Hallberg, Kulturbloggen

”Adler Sandblad frambesvärjer även mannen, Agamemnon, i ett dubbelt maskspel som på ett förtrollande sätt får det urgamla och det skärande aktuella att spela samman. En tajt föreställning som tvingar publiken att omedelbart reflektera nuet i historisk genomlysning. Det känns som ett sällsynt privilegium att få erfara detta i det lugn en teaterföreställning förmår skapa, som inte minst bygger på en ödmjuk inställning till mänsklig förmåga. Adler Sandblad är ett exempel på hur skådespelaren arbetar med såväl den sensuella som intellektuella resursen inom sig. Det lyckas henne att i en och samma kropp åskådliggöra dramats samtliga aktörer ett uttryck för den finkänsliga finurligheten i Adler Sandblads gestaltningskonst.” Kjerstin Norén, alba.nu

Mama Zoya, Belarus: Manus, idé och skådespeleri
”Andlös teater… Zoya spelas i olika åldrar och skeenden av skådespelartrion… alla med sina uttryck och sinnesstämningar. Sömlöst sker det och driver snyggt berättelsen framåt, uppåt, inåt, mot trots, glädje, förtvivlan och desperation... Alla målar Zoyas liv med fina, starka penseldrag… De skapar med sitt språk och sitt uttryck olika identiteter och skeenden utan att för en sekund förlora trovärdigheten i det Zoya vill berätta eller det hon representerar… Mama Zoya, Belarus berör starkt, har något väsentligt att berätta… förmedlar med denna pjäs detta med emfas.” Kai Martin blogg 3/5 2023

”ADAS signum är framför allt dess rörelsebaserade estetik, vilken de i Zoya, Belarus sannerligen excellerar i. Den synkade gestikulerande koreografin och mimiken hos de tre kvinnliga skådespelarna är obetalbar, tillför ytterligare dimension, gör uppsättningen mångbottnad… Skärpan i budskapet om människors rätt till självbestämmande och respekt går inte att ta miste på… Skådespelarnas insatser förtjänar stora lass av beröm…Svartklädda trions tajming är extraordinär.” Kulturbloggen.com, Mats Hallberg 3/5 2023

”Med rockkonsertens energi berättas historien… som ingen kan vara oberörd av. Det är en stenhård personhistoria om en kvinnas sakta försvinnande… gripande genom aktörernas vitalitet och påtagliga närvaro i det oerhörda…ett imponerande arbete… ett möte mellan olika kulturella världar som försatt sig i ett viktigt samtal med varandra, på såväl ett mänskligt, politiskt som konstnärligt plan.” Alba.nu, Kjerstin Norén 14/5 2023

Aldrig Glömd: Manus, idé och skådespeleri
”en försonlig föreställning med fin energi /…/Adlers Sandblads energiska spelstil ger föreställningen fin dynamik” Göteborgs-Posten, Mikaela Blomqvist

”en minnesvärd monolog som med elegant tajming tacksamt excellerar i fingerade imitationer, ofta så yvigt tillgjorda att de framkallar stor munterhet. Karismatiskt så att det förslår!/…/ överhet och myndighetspersoner parodieras. Briljant agerat när det lustmördas! Som effektiv kontrast fastslås sanningar i de odramatiska glipor Aldrig glömd försetts med/…/stor scenkonst.” Kulturbloggen, Mats Hallberg

”Det är ett finstämt, ytterst känsligt drama Fia Adler Sandblad driver upp till ytan för beskådande för den som vill se. Något som inte bara kan bedömas för sitt agerande men som en verklig gärning, en medveten aktion för en ny förståelse, förlåtelse, för ett nytt liv” Alba, Kjerstin Norén

Your Body Isn’t Just You
”Beckettkänsla, poesi, förundran och frigörande dans i denna fina föreställning av Fia Adler Sandblad och Annika B Lewis om hur allt, ja allt, hänger ihop. Det lilla livet och det stora, eviga” Theresa Benér ”Här ger sig magkänslan till känna som knarrande jämmer ur struparna på de två skådespelarna. Ohejdade skratt väller också fram. Det är fascinerande stunder som sätter rösten i direktkontakt med våra okända, primitiva delar /…/ Nonno Nordqvist har skapat jätteförstoringar av larvliknande mikrober, precis som jag har sett dem på Lennart Nilssons fotografier tagna med elektronmikroskop. Jonas Franke-Blom skapar en mullrande och omslutande ljuddesign” Lis Hellström Sveningson, GP

”Kan däremot med bestämdhet hävda att det experimentella utförandet med sina många referenser, går vid sidan om övrig scenkonst jag bevittnat i år. Definitivt spännande och märkligt att ha upplevt /…/ Resultatet är märkligt annorlunda, troligen mer säreget än någon annan uppsättning jag sett i år. Mats Hallberg, Kulturbloggen

Jag är ett barnhemsbarn
”Adler Sandblad gör stor teater av sitt eget livs historia”…”Självutlämnande? Visst, men mycket mer än så: en fiktiv berättelse där jaget är på riktigt”…”omskakande och sorglig /…/oemotståndligt rolig och hela tiden genommusikalisk” ”Naturligtvis handlar inte ‘Jag är ett barnhemsbarn’ bara om Fia Adler Sandblad. Det är hennes berättelse, men samtidigt tiotusentals andra barnhemsbarns berättelse.” Kristjan Saag GT 23/11 2014 ”[…] en sällsynt föreställning, på en gång själsmogen och sceniskt komplett.” ”Ämnet må vara ett mörkt ackord, men här ryms också uppsluppna, komiska toner.” Sven Rånlund GP 23/11 2014

Söt, tyst och duktig, med Göteborgs Symfoniker
”Jag har arbetat inom skolans värld i 35 år, detta var ett av de bästajag fått uppleva med mina elever.” Kaisa NikumaaPlatschefSjöhagenskolan, Resursskola åk 1-6Borås. ”Tusen tack för en fantastisk föreställning som skapade känslor och gav tankar hos oss alla. Också ett verktyg att prata om dessa svåra frågor med barnen; vuxnas förväntningar, hur man gör med sina känslor, vad kärlek är osv. Jag är oerhört imponerad av hela föreställningen, från musiker till skådespelare till visuell upplevelse.” Sara Winterkorn, GBG Högre Samskola

Ja tack! En iscensättning av Sonja Åkessons poesi
”…en glimrande liten uppsättning…” Liv Landell Major GT 15/3 2013 ”…lika delar galghumoristiskt som genuint gripande” Mikaela Blomqvist, GP 16/3 2013 ”Det är ljuvligt/… /att få sitta där ett poesifött känslomoln fortplantas från skådespelare till publik” Marita Adamsson Bohusläningen 16/3 2013

BERTHA – en annan historia om kärlek
”Ibland får man de största teaterupplevelserna i de minsta salongerna… en makalös teatral och visuell gestaltning… Fia Adler Sandblads gestaltning är storartad.” Anders Thuresson, Bohusläningen 18 december 2007, Göteborgs Fria Tidning 19 december 2007. ”Som en teaterns motsvarighet till Doris Lessings ”kvinnliga erfarenhet” agerar Fia Adler Sandblad utan att tvinga analysen mot vare sig politik eller psykologi…./ en sådan mänsklighet.” Sven Rånlund, GP 15 december 2007.

”Skådespelaren Fia Adler Sandblads gestaltning av Bertha är imponerande… Här har de funnit såväl kropp som intellekt i en skön symbios som ger mersmak.” Linda Isaksson, nummer.nu 7 februari 2008

Lasse Dahlquist för cello och solosång
”Föreställningen är en lektion i vad skapande konstnärlig verksamhet innebär.” Marita Adamsson, Bohusläningen 27 oktober 2011. ”… teater när den är som allra bäst, det vill säga att den genomgående lyckas bryta gränsen mellan scen och salong och bjuder publiken in i scenens gestaltning.” Anders Thuresson, Göteborgs Fria Tidning, 18 maj 2009

larssons blandning
”Tomas Forser njuter /…/ Det är generöst och underhållande. Javisst. Men också lite mer än så och det handlar om hur materialet hanteras av de två skådespelarna, Helen Hansson och Fia Adler Sandblad. Ogarderat som på ett party framför de numren med något slags lekfullt feministiskt patos i en respektlös timme/…/ de gör klart för var och en att teater mår som bäst när den möter sin publik frontalt och vertikalt.” Tomas Forser GP 13 april 2007. ”Superfräscht, roligt och överrumplande… scener, musik och sinnesstämningar avlöser varandra… genom att tvinnas samman till en levande organism som andas…tonsäker och vig utklassar den all stel och människofientlig tönthumor och samtidssatir.” Kajsa Öberg Lindsten alba.nu 19 februari 2007

ADA berättar en TJECHOV-novell: Ta fast tjuven!
”Fia Adler Sandblad visar stor skådespelarkonst/…/att förankra texten, eller erfarenheten av den, i minsta nerv och muskel….händer det stora saker – i det oerhört lilla.” Kristjan Saag, GT 28 augusti 2005. ”Det intressanta med Adler Sandblads gestaltning är hur hon låter sitt ansikte bli en lägenhet för alla dem som trängs i novellen… Hon räds inte expressivitet. Riktningar tas ut med stor tydlighet, rösten modereras med väldig amplitud, ögonen arbetar som på en Indisk kathakalispelare. Efteråt har man inte bara sett eller hört Tjechovs novell. Man har varit där.” Mikael Löfgren, DN 20 september 2005.

Sången Medusa sjunger
”… lyckas med konststycket att smälta samman mytens urbilder med livets grundläggande frågeställningar/… smärtsamt vacker” Anders Thuresson, Bohusläningen

I begynnelsen var
”Årets bästa teater: Ett kollektivt pris till Fia Adler Sandblad som i sin soloföreställning låter sig ackompanjeras av ordlös sång: till operasångerskan Gunvor Nilsson som är den som sjunger de till synes improviserade melodifragmenten/…/ Tillsammans har de åstadkommit en absolut originell teatermusik.” Kristjan Saag 1999

Helena av Sparta
”Feminist som funkar på scenen/…/ Föreställningen tycks ha en hemlighetsfull inre rytm, en bara lätt förhöjd erotisk puls som verkar oberoende av all yttre handling/en rykande färsk succéuppsättning off-off-off Götaplatsen” Kristjan Saag GT, 1996 ”Adler Sandblad använder den antika berättelsen för att belysa nuet./…/ en utmärkt föreställning i en fryshuslokal i Göteborgs Hamn. PÅ den stora scenen samverkade dans, musik, scenografi och skådespeleri till en helhet som var både rörande och komisk.” Kent Häglund, entré 1996

Fata Morgana
”Riktig liten pärla på ADAS musikaliska teater” Anna Stahre Tidningen Arbetet 1995

Min telefon och jag
”Fia Sandblad framför sin vardagsnära text lågmält men valörrikt och i självklart samspel med publiken – utan för att för ett ögonblick lämna ut sin beklagansvärda medsyster/…/ under galgen ges plats för både humor och ironi” Jan Lewin, teatertidningen entré 1993

Så nära
”Den här sortens teater är en kärleksförklaring till teaterkonsten” Jan Wennergren, teatertidningen entré. 1993